Young entrepreneurs

During the last few years I have guided quite a few teams of young entrepreneurs in their process of developing an idea into a real concept. Some successful and some not. It strikes me that the core qualities of a young entrepreneur is perseverance, guts, hard work and the ability to engage their surroundings. I have seldom met more active people than young entrepreneurs - and it gives A LOT of energy back to me to be part of their process.

I would almost go as far to say that I can spot if a young person have the abilities and qualities needed to be a successful entrepreneur. Or rather that I am able to spot which do not.

It takes a lot of hard work, stamina and social skills to go from and idea to a concept that can attract seed capital, which incidentally can make the project/concept come true.

Networking is a key for a lot of successful entrepreneurs, and to my knowledge entrepreneurs are a very SHARING community. I have experienced a big interest in giving advice, opening doors and giving free access to their network for other young entrepreneurs. And here the social media is often a facilitator for contact.

In Greenland we do not have a culture for innovation and entrepreneurship, but we are sure going in that direction out of dire need. So if you can give us some advice on how to build a culture for innovation and entrepreneurship, please feel free to do so.

Din arbejdsplads

Jeg mødes ofte af mennesker der ikke er tilfredse med sin arbejdsplads, sin nærmeste chef eller de rammer arbejdet indebærer. Og når jeg så spørger ind til folks frustrationer, så viser det sig ofte, at de ikke giver udtryk for deres frustration til den eller de det gælder. Det bliver med andre ord indestængte frustrationer.

Jeg tror på åbenhed, jeg tror på at konflikter kan være værdiskabende, jeg tror på mennesket og jeg tror på at vejen til tillid går gennem dialog. Og hvordan gør jeg så noget vil det, vil du måske spørge?

En af metoderne til at opnå tillid på er at udvise tillid. Jeg samler løbende min ledergruppe - og sørger for at mine nærmeste ledere samler DERES ledere, og at det samme sker i afdelingerne. Her diskuterer vi så SAMMEN de vanskeligste konflikter og samarbejdstemaer i gensidig åbenhed. Det er naturligvis en proces, der ikke kan ske over natten, men som gradvist udvikler sig. Jeg kalder det TEAMPERFORMANCE workshops, hvor vi KUN snakker samarbejde - og laver tillidsskabende øvelser. En slags "lorten på bordet", hvor det er lov til at tage alle de betændte temaer op, der fylder noget i vores teams.

Jeg er på en måde 100 % for åbenhed - og må derfor også ofte smage min egen medicin. Så det er lov til at komme med kritik - ja, jeg opfordrer ligefrem til at være kritisk indstillet og komme frem med synspunkter. Og det gentager jeg i hver sammenhæng vi er samlet - også på morgenmøderne, hvor det streames ud til hele kysten, så alle kan være med.

Hvad med dig, tror du på åbenhed og tillid? Og har du eksempler på at det virker?

Kan du gøre noget for at ændre dynamikken på DIN arbejdsplads? - kom med kritik eller gode råd på mbinzer.com

Hvad ønsker jeg mig af mine politikere?

Uanga politikkerinnut qanoq kissaateqarpunga?
Piffissami sivisuumi eqqarsaatigivara piumasaqaatit suut aamma uuttuutit qanoq ittut atorlugit politikkerinit uanga nalilersuisarnerlunga. Sammisaq assut najummatsernarpoq Namminersorlutik Oqartussat suliffeqarfiutaanni pisortaanerulluni, kisianni naak taamaakkaluartoq uanga misilinniarpara nassuiaatigalugu uanga politikkerinut suut piumasaqaatiginerlugit aamma kissaatiginerlugit.
Siullermik pingaarnerusutullu uanga soqutigisarinerunngilara politikikkut partiimut sorlermut attuumassuteqarneq! Aamma partiit sorliit naalakkersuisuutitaqarnersut imaluunniit sorliit illuatungiliuttuunersut.  Tupaallannarpa? Naamik, uanga soqutigisarineruvara politikkeri TAKORLUUGAQARNERSOQ, nunamut tunngasumik takorluugaqarneq, inuiaqatigiinnut aamma inuiaqatigiit qanoq ataatsimoorluta ineriartortissanerivut. Uanga nuannarisarpara politikikkut inissisimaneq tunngaviginagu pissut aalajangerneqaraangata, kisianni piginnaasaqarneq tassa ATAATSIMOORTITSINNAANERMUT. Itersaliortartut  uanga tapersersugatuakka tassaapput uku uani assilisamiittut (tassa taakkuusut timertik atorlugit piviusumik assaasut). Akerlianillu uagut nuannarinerusarpakka IKAARTARFILIORTARTUT.
Uanga maqaasivakka ataatsimoortitsisinnaasut amerlanerusut kiisalu avissaartuutsitsisut ikinnerusut.
- qanormiuna tamanna uanga isumaqarfigigiga? Aap, uanga politikkerit amerlanerusut kissaatigaakka, politikkikkut tunuliaqutarisaminnut isiginarnerunngitsut, kisianni ilumoorullugu isummanik nikisitsillutik isumaqatigiissuteqarsinnaasut siunissami nunamut iluaqutaasinnaasunik. Illit uangalu qaquguluunniit ataatsimoorluta inuiaqatigiinnik sanngisuunik pilersitsissagutta, taava piumasaqaataavoq politikkerit sapiissuseqartut, tassaasut PIGINNAASAQARTUT aamma PIUMASSUSEQARTUT ataqatigiilersitsinissamut. Inuiaqatigiinni unamminartunik annertuunik tikitatsinnik aaqqiissutissanik  nassaarsinnaasut. Politikkerit sapiissuseqartut aamma piginnaaneqartut aaqqiissutissanik nassarnissamut, taakku immaqa nammineq partiimi pilersaarutinut 100 procentimik isumaqataavinngikkaluartut, kisianni politikkerit allat anguniagaannut attaveqartitsisinnaasut taamaaliornikkullu inuiaqatigiinnik ilinnut aamma uannut iluaqutaasumik ineriartortitsisumik.
Aap, allaat ima oqarusuppunga uanga takorluukkama ilagaat politikikkut parteeqanngitsoq, kisianni taamaallaat poltikkereqarluni ATAATSIMOORLUTIK nunatta ineriartornissaanik sulissutiginnittunik, pisaaneq, ataqqineqarneq aamma tusaamaneqarneq kisiat aallunnagu.
 
Hvad ønsker jeg mig af mine politikere?
Jeg har gået og reflekteret igennem længere tid over hvilke krav og kriterier, som jeg måler politikere efter. Det er et sprængfarligt emne, når man er administrerende direktør i et Selvstyreejet selskab, men ikke desto mindre vil jeg forsøge at beskrive hvad mine krav og ønsker til vores politikere er.
Først og fremmest så er jeg ikke optaget af hvilket politisk parti man kommer fra! Det optager mig ikke hvilke partier, der sidder i regering eller hvilke partier, der sidder i opposition. Overraskende? Nej, jeg er optaget af om en politiker har VISIONER, visioner for landet, for samfundet og for hvilket samfund vi sammen skal udvikle. Jeg kan godt lide når det ikke er det politiske ståsted der afgør tingene, men snarere evnen til at BYGGE BRO. De eneste grøftegravere jeg er tilhænger af er dem på billedet (altså dem der fysisk graver grøfter). Ellers kan jeg bedst lide BROBYGGERE.
Jeg savner flere brobyggere og færre grøftegravere.
- og hvad mener jeg så med det? Jo, jeg vil gerne have flere politikere, der ikke skeler til sit politiske bagland, men oprigtigt vil arbejde for at indgå kompromis'er, der kan flytte landet fremover. Hvis du og jeg nogensinde skal opbygge et stærkt samfund sammen, så kræver det modige politikere, der har EVNEN og VILJEN til at bygge bro. Finde løsninger på de enorme udfordringer vores samfund står overfor. Politikere der har format og evne til at finde løsninger, der måske ikke harmonerer 100% med sit eget partiprogram, men som bygger en bro til andre politikeres målsætninger og dermed udvikler samfundet til gavn for dig og mig.
Ja, jeg vil gå så langt, at en af mine visioner er at der ikke ER nogen politiske partier, men udelukkende politikere, der arbejder for en SAMLET udvikling af vores land, og ikke kun er optaget af magten, æren og berømmelsen.

Totalt inspirerende.......

Et besøg på Campus Kujalleq med debat og udfordrende dialogen har givet mig fornyet energi. Ja, faktisk optankning af energi. At mødes med unge mennesker, der har lys i øjnene og visioner for vores lands udvikling, er enormt inspirerende. Det tog ikke mange sekunder før diskussionen kom igang  og spørgsmål fløj gennem luften. Vores unge VIL noget med samfundets udvikling, de vil bidrage, de har håb, de vil ændre ting og de vil gøre en forskel. 
Jeg opfordrer DIG til at bidrage i debatten om hvilket samfund DU gerne vil have om 20 år. Hvilke ting vil DU gerne være med til at ændre gennem dit personlige engagement. Altså ikke hvad politikerne, embedsfolket, erhvervslivet og organisationerne skal ændre, men hvad DU selv vil være med til at ændre. Det personlige ansvar bliver for mig meget tydeligt, når jeg mødes med unge mennesker, fordi de energien til at ændre - og ikke bare vente på at andre skal ændre.
De unge vil have billigere og bedre adgang til internettet. Ja, det betragter det næsten som en menneskeret - og en del af deres socialisering sker netop via sociale medier. Så jeg vil personligt arbejde for at sænke priserne på internet i Grønland. Og så vil jeg arbejde på at kunne åbne endnu mere op for søkablet - og få flere borgere i Grønland på søkablet gennem en udvidelse nordover. Men lidt mere jordnært, så vil jeg personligt sørge for at komme rundt på andre uddannelsesinstitutioner for at have en dialog med de unge om hvilket samfund de vil have 20 år frem - og hvad de personligt vil arbejde for at nå dertil.

Sinnattora......
Sinnatoqarpunga. Kalaallit Nunaannut tunngasumik, pisuussuteqartumik. Pilluarneq pisuussutigalugu, ataatsimoorneq pisuussutigalugu, periarfissat pisuussutigalugit aamma unamminartut pisuussutigalugit. Inuiaqatigiit kikkut TAMARMIK periarfissaqarfigisaat PISINNAASAMINNIK atuiffigisinnaasaat apeqqutaatinnagit oqaatsit, sumi inunnngorsimaneq, inuttut tunngavigisat, suiaassuseq imaluunniit qassinik ukioqarneq. Inuiaqatigiit inunnik immikkoortitsinngitsut tamaani kikkut tamarmik ataatsimoornermut PISUSSAAFFEQARLUTIK, tassani inuit ataasiakkaat namminneq akisussaassuseqartutut misigalutik nunatta ineriartornissaanut pitsaasumik tapertaasinnaallutik. Anguneqarsinnaanngitsoq uanga nassuiaatiginerpara?
Naamik kisianni takorluugaavoq sulerulunnissamik, politikikkut sapiitsuunermik piumasaqaateqarfiusoq pisussaaffittalimmik politikkikkut assigiinngissutit aamma isummat apeqqutaatinnagit imminut qanillattornissamut. Toqqaanissamut sapiissuseqarnermik minnerunngitsumillu atorsinnaanngisanut naaggaarnermik.

Iliuuserisat inuiaqatigiinni akornanni tamani tulleriiaarnissaannut piginnaasaqarneq siunissami piginnaasat pingaarnersarisariaqarpaat, takorluugaq uanga aallarniutigisara piviusunngortissinnaassagutsigu.
Illit uangalu toqqaasariaqarpugut aqqutikkut sorlikkut ingerlassanerluta – tamanna annertoorujussuarmik tulleriiaarinissamik piumasaqaateqarfiuvoq. Uanga nammineq inuttut salliutissagaluarpara imminut annertunerusumik piumaffiginissaq aamma uanga avatangiisinnut, tassa uanga toqqagassatut siullertut. Inuit ataasiakkaat sulinerannut piumasaqarneq. Ingammik uagutsinnut iluatsittumik tunngaveqartunut tassaasunut inuuniarnermi aamma ilinniagaqarnermi ajunngitsumik inissisimasuusunut. Tueqarnerusut annertunerusumik nammaaqassapput. Uannut immikkoortumik pisussaaffiuvoq piginnaasat aamma periarfissat pigalugit inuiaqatigiit ineriartornissaannut sunniuteqarnissamut. Taavami uanga nammineq qanoq iliorniarpunga, immaqa aperissaatit? 

Uanga annertuumik sulissutiginiarpara arlaanni iliuuseqarsinnaaguma aamma aalajangiisartut allat sunnerniarlugit sammisani uanga nammineerlunga aalajangiiffigisinnaanngisanni.
Suliassama ilagivaat attaveqaqatigiinnissamut periarfissat ajornannginnerusut aamma akikinnerusut TELE-POST-imi suliffeqarnera aqqutigalugu. Uanga peqataaffiginiarpara akigitinneqartut appartinneqarnissaat aamma internetimut, mobilimut periarfissat ajornannginninngortillugit aamma tamatuma kingunerisaanik inuiaqatigiinni aamma avatitsinniittunik oqaloqatigiinneq ajornannginninngortillugit. Tamakku saniatigut inuusuttut aallartitsinissamut kajumissuseqartut ikiorniarpakka (maannakkut arnat inuusunnerusut ataatsimoortut marluk ingerlappakka), taakku takorluugaat piviusunngortinniarlugit, aamma uanga inuussutissarsiutinik ingerlatsisunut / kajumissuseqartunut allanut suli sungiusaasuunera ingerlatiinnarniarpara.
Uanga suliffiga aqqutigalugu CSR-imik suliaqarnermi aamma CSR Greenlandimi, aallarneeqataaffigisimasannut, suli peqataaniarpunga. Kiisalu inuiaqatigiinni oqallinnermut piviusumik peqataaniarpunga, ilaatigut Facebookimi, innuttaasunik ataatsimiititsitsinerni, ilinniakkanik ingerlatsivinnik ataatsimeeqateqartarnikkut, atuartartut allagaasigut aamma minnerunngitsumik inuit ulluinnarni naapittakkama oqaloqatigisarnerisigut.

Nuannersumik oqaluttuassaqarpit illit iluatsitumik pisimaninnut tunngasumik? Taava oqaluttuat nuannersut allanut ingerlateqqissinnaavagut, immaqa isumassarsisinnaapput ullumikkornit annertunerusumik iliuuseqalernissaminnut?

Uanga oqaluttuaq ilanngussinnaasara arnanut inuusuttunut aallarniiniartunut tunngavoq, aallarniutaavoq uannut attaveqarnerat sulinerminni toqqammavissartik takutinniarlugu. Sivikitsumik imminut ilisaritinnertut aallarnertoq suli isumassarsiaannaasuulluni, taava uteriillutik toqqammavissartik sulissutigaat ingerlaavartumik uannukaqqittarlutik isumasiorniarlunga.
Tamatuma ingerlanerani taakku inunnut isumalluutaasinnaasunut arlaqartunut Kalaallit Nunaanni aamma avataani ilisaritissimavakka, taamaallillutik isumassarsiartik ingerlateqqissinnaalersimavaat. Kiisalu qaammat ataasiunngitsoq qaangiuttoq qulakkeerpaat aningaasaliissuteqartussaq siulleq. Taava maannakkut alloriaqqissinnaalerput aallarniiniartartutut takorloorsimasartik piviusunngortissinnaalerlugu. Inuusuttut taakkut piumassuseqarput, sapiissuseqarput aamma sulerusussuseqarput, tamannalu assorsuaq isumassarsinarpoq – uangalu tunniussara tassaaginnarpoq piffissaq atorsimasara. Kisianni ilaanneeriarluni piffissaq inunnut allanut allannguutaasarpoq.